Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Full fart för snabbutvecklade kortkurser för yrkesverksamma

Kvinna och man framför gul tegelbyggnad. foto.
Sahar Valizadeh och Mikael Sundström har bråda dagar på EduLab. Foto: Jan Olsson

Mängder av nya korta kurser är på gång vid universitetet. Bakom kurserna står EduLab som såg dagens ljus i januari och redan har nästan 50 kurser på gång. De första startar till våren.

EduLab är en del av universitetets arbete med livslångt lärande och kan beskrivas som en experimentverkstad för att ta fram nya korta utbildningar avsedda för folk i karriären som är i behov av kompetensutveckling.

En experimentverkstad

Mikael Sundström och Sahar Valizadeh arbetar med EduLab. För dem är det ofta snabba ryck som gäller. Ena timmen kan de diskutera en kurs om åldrandets förutsättningar för att nästa timme prata fuktskador i byggnader.

– Vi jobbar framför allt med mikromeritkurser på fem högskolepoäng eller kortare. Det är kurser som är billiga och går snabbt att producera, säger Mikael Sundström.

Att EduLab liknas vid en experimentverkstad beror på att det kommer att testas friskt vad som fungerar och inte fungerar.

– Det är en labbverksamhet som vi håller på med. Vi testar både format och innehåll och vissa kurser kommer att misslyckas. Om det inte misslyckas ibland så har vi gjort något fel, säger Mikael Sundström.

Öppnar för nya samarbeten

Så småningom ska mikomeritkurserna utvärderas. Sahar Valizadeh och ­Mikael Sundström menar att det finns en risk att vissa utbildningar inte håller måttet när många kurser produceras på kort tid. Samtidigt är det inget som oroar dem. Lärarna som tar fram kurserna är rutinerade och arbetet bygger på invanda processer på fakulteterna.

– Det här öppnar för nya möjligheter till samarbeten mellan fakulteter. Vi är ett komplement till fakulteternas ordinarie arbete, säger Sahar Valizadeh.

Examen en utmaning

En utmaning med mikromeriter är examinationsformerna. Även här handlar det om att tänka nytt och experimentera. En idé som finns är att studenterna efter avklarad kurs examineras genom att de muntligt redovisar hur den nya kunskapen kopplas till och hjälper dem i deras arbete.

Idéerna till nya kurser kommer dels inifrån universitetet och dess anställda, dels utifrån vad samhället efterfrågar. Det senare kan initiera diskussioner om hur pass marknadsdrivet ett universitet ska vara.

Hela yrkesgrupper berörs

Klart är att hela yrkesgrupper kommer att behöva vidareutbildas. Ett exempel är läkare och sjuksköterskor som måste lära sig mer om framtidens individanpassade läkemedel.

– Forskningen driver utvecklingen på det medicinska området och hela yrkesgrupper måste kompetensutvecklas, säger Mikael Sundström.

Första kurserna till våren

EduLab har en budget på cirka 11 miljoner kronor per år till och med 2024. Att det redan från början finns pengar och att EduLabs mikromeritkurser inte belastar fakulteter eller institutioner har ökat intresset bland lärarna. När någon kläcker en god idé till en ny kurs har EduLab mandat att snabbt finansiera den.

Till våren startar de första kurserna som EduLab hjälpt till att ta fram: en kurs om ukrainsk litteratur, film och kultur och två kurser med fokus på olika aspekter av komplexitet. Den stora bulken av de nästan 50 kurser som är på gång startar hösten 2023.

Mikromeritkurser

Mikromeritkurserna är uppbyggda så att så många som möjligt som befinner sig mitt i karriären ska kunna gå kurserna trots att de arbetar. För att möjliggöra detta bygger kurserna på tre principer.

  • De är korta, helst inte längre än 5 hp
  • De allra flesta är online
  • De hålls på halvfart eller kvartsfart

På lu.se/studera finns en ingång till kurser för yrkesverksamma.

Livslångt lärande

Statens satsning på livslångt lärande innebär att Lunds universitet får drygt 22 miljoner kronor per år under åren 2021–2024. Omkring hälften går till fakulteternas arbete med livslångt lärande-kurser. Den andra hälften går till EduLab.

Om LUM

Lunds universitets magasin LUM utkom första gången 1968. Den tryckta tidningen utkommer idag med 6 nummer per år och når samtliga anställda. Jan Olsson är redaktör och Eva Johannesson är ansvarig utgivare. 

Kontakta LUM:s redaktion

LUM in English

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.