Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Juristen om AI och musik: ”Kan stå inför paradigmskifte”

En robothand och en mänsklig hand som spelar på ett piano, sida vid sida. Foto.
Det är enligt de flesta bara en tidsfråga tills AI kan generera verk helt självständigt. Är lagstiftningen redo när det väl blir dags? Foto: Istock

Med artificiell intelligens öppnas nya möjligheter, men också kniviga juridiska situationer. Om du använder AI för att skapa musik, vem är det då som faktiskt är upphovsperson? Du, AI:n, eller kanske den som konstruerat och ”lärt upp” AI:n? Det är några av de frågorna som Johan Axhamn, doktor i juridik, undervisar och forskar om vid Ekonomihögskolan.

Läs en längre version av den här artikeln på Ekonomihögskolans webbplats

Johan Axhamn och forskarkollegorna i handelsrätt på Ekonomihögskolan har på senare år lagt allt mer fokus på nya juridiska frågor i digitaliseringens spår. Där ryms till exempel forskning med fokus på arbetsrätt inom gig-ekonomi, myndighetsbeslut och GDPR (dataskydd) och inte minst immaterialrätt, där upphovsrätt och artificiell intelligens ingår

– Den allt snabbare teknikutvecklingen utmanar de grundkriterier som finns inom det immaterialrättsliga regelverket. När reglerna utformades fanns det inte på kartan att någon annan än en människa skulle kunna komponera musik, måla en tavla eller utveckla uppfinningar, säger Johan Axhamn, universitetslektor i handelsrätt på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Det befintliga immaterialrättsliga regelverket, till exempel för upphovsrätt och patent, är utformat utifrån grundantaganden om hur verkligheten ser ut. När det efterhand sker en teknikutveckling behöver reglerna användas i situationer som inte låg framför lagstiftarens ögon. Sådan tillämpning sker ofta i domstolar eller kan förutses i den juridiska forskningen. Ibland sker mer betydande tekniksprång som innebär att reglerna inte längre uppfyller sitt bakomliggande syfte, så som att främja innovation och kreativt skapande. I sådana situationer kan reglerna behöva uppdateras och anpassas till den nya situationen.

– En grundläggande fråga är om regelverket endast kan ”justeras” för att fungera i den nya tekniska miljön, eller om teknikutvecklingen utgör en sådan disruptiv förändring som i sig innebär ett paradigmskifte för regelverkets utformning, säger Johan Axhamn.

Läs mer: Disruptive technologies i Harvard Business Review

När AI komponerar symfonier

Johan Axhamn författade nyligen en vetenskaplig artikel med fokus på AI och musik. Det finns i dag flera exempel på när AI har skapat konstnärliga verk och musik, där den AI-genererade konsten och musiken bygger på maskininlärning. Om inte ”AI-konstnären” fått titta på Rembrandts verk innan, eller fått ”lyssna” på klassisk musik, hade den inte förmått skapa några konstverk i Rembrandts stil, ej heller det här musikstycket: Symphonic Fantasy in A Minor, Op. 31: Among the Stars. Forskare på KTH har dessutom i ett projekt genererat inte mindre än hundratusen nya folkmusikstycken.

De nämnda exemplen är alla beroende av en människa i någon eller flera delar av sin uppkomst, alltså i den artificiella skapandeprocessen. Det kan till exempel vara fråga om att en eller flera människor väljer vilken indata som AI:n ska förses med. Det kan också vara fråga om människor som står för vägvalen och förstärker vissa beteenden hos AI:n.

– Det är svårt att fullt ut göra så att AI:n får mänskliga egenskaper, som fantasi. Den mänskliga inputen i fråga om urval och viss återkoppling kompenserar för det i dagsläget, säger Johan Axhamn.

Men det här är bara början: det är enligt de flesta bara en tidsfråga tills AI kan generera verk helt självständigt. Är lagstiftningen redo när det väl blir dags?

– Först måste vi komma överens om vad som är problemet. Vissa tycker inte ens att vi har något problem, utan att upphovsrättshavare och deras organisationer och vi jurister är kvar i det gamla. Medan andra argumenterar att upphovsrättens grundläggande syften – att främja och belöna mänskligt, kreativt skapande – fortfarande är relevanta också i ett sammanhang som kännetecknas av ökad användning av AI.

Läs mer: Copyright and Articifical Intelligence – with a focus on the area of music

AI som verktyg ­– eller konstnär?

Det går att se på AI:n på olika sätt, menar Johan Axhamn. Är den att anse som målarens penslar eller ritprogram i datorn? Är AI blott ett verktyg? Men om det som AI:n skapar är slumpartat, vem har då ”skapat” resultatet? Är det algoritmen eller konstnären som är den nya Rembrandt? Frågan handlar inte enbart om konstnärers ägandeskap, upphovsrättsskyddet är också en bas för många affärsmodeller.

En del företag som använder eller gör investeringar i utvecklingen av AI-teknik argumenterar att det immaterialrättsliga regelverket bör uppdateras så att företagen ges rättigheter till det som tekniken genererar.

– Det är det som är den stora immaterialrättsliga frågan om AI: om regelverket bör anpassas i den riktningen. I grunden är det förstås ett politiskt beslut om vilka insatser och investeringar som bör belönas med immaterialrättsligt skydd.

AI och upphovsrätt diskuteras i dag såväl internationellt som nationellt; såväl bland myndigheter och företag, som inom akademin. Johan Axhamn sammanfattar diskussionerna:

– För att en AI i dag ska kunna generera sådant som vi människor efterfrågar, ja, då behöver den ofta använda sig av befintliga, mänskligt skapande verk i sin lärprocess. Slutresultatet är också ofta beroende av mänskligt bidrag i form av urval av indata och återkoppling. Men om några år kommer troligen AI:n att kunna skapa saker själv utan mänsklig input. Ska vi då ge särskilt skydd för det som AI:n genererar och vem ska bli innehavare av rättigheterna? Det är frågor som behöver såväl politiska som juridiska svar. Regelverket behöver vara balanserat för att stimulera såväl framtida mänskligt skapande, som investeringar i ny teknik.

Läs mer

PRV: ”Sverige bör ta en framskjuten roll i AI-utvecklingen”

AI och musik på prv.se

Upphovsrätt på prv.se

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.