En viktig fråga för politik och samhällsekonomi är hur konkurrens påverkar olika aktörers beteenden. Konkurrens ses ofta som något enbart positivt som bidrar till bättre prestationer och lägre priser. Samtidigt finns en diskussion om att konkurrens kan leda till oönskade sidoeffekter. Exempelvis inom skolområdet finns tecken på att konkurrens kan leda till betygsinflation. Men det hela kan vara problematiskt att mäta, enligt nationalekonomerna bakom den nya studien.
– Konkurrens påverkar och påverkas av många olika faktorer och vissa av dessa är svåra att mäta. När det gäller betygsinflation kan ju konkurrens påverka undervisningens kvalitet. Samtidigt är det svårt att säkert och objektivt att mäta kunskap eftersom det är skolornas egna lärare som rättar deras elevers nationella prov, vilket ses som ett mått på kunskap, säger Jerker Holm, professor i nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och en av författarna till den nya studien.
Lättare att undersöka konkurrens och bilbesiktning
När det gäller svensk bilbesiktning försvinner en stor del av dessa ”störande” faktorer och det finns en rik datamängd avseende de ungefär fem miljoner besiktningar som görs årligen. En bilbesiktning följer ett bestämt protokoll som går igenom en given uppsättning krav på detaljer (bromsar, belysning med mera) som är tydliga, och utifrån sett, tämligen objektiva. Svensk bilbesiktning är dessutom organiserad så att bilbesiktningsföretagen inte får sälja andra relaterade tjänster (t.ex. reparationer) som skulle kunna påverka inspektörernas bedömningar i besiktningarna.
– Den svenska bilbesiktningsmarknaden kan därför ses som en reglerad marknad som är inriktad mot kontroll av säkerhet och där konkurrens gärna får påverka effektivitet men inte sannolikheten att få sin bil godkänd, säger Jerker Holm.
Fler godkända bilar med fler bilprovningsstationer i närheten
Trots dessa förutsättningar finner Jerker Holm och Osmis Habte statistiskt signifikanta konkurrenseffekter på godkännandeandelen, detta med hjälp av olika statistiska metoder. I grundmodellen antas varje besiktningsstation ha ett visst upptagningsområde som kan anges som en viss radie runt den. Antalet andra bilprovningsstationer inom detta område blir då ett mått på den konkurrens som stationen är utsatt för. Ju fler konkurrenter desto större konkurrens.
I de olika statistiska beräkningar som forskarna har utfört visas det att om en station tillkommer på en medianmarknad (det vill säga en marknad där det antalet besiktningsstationer är lika med medianantalet) så ökar andelen godkända besiktningar med 0,3–1,9 procent. Även om effekterna får ses som begränsade så är de statistiskt tydliga och berör många bilägare.
I den aktuella studien gjordes ungefär 4,5 miljoner besiktningar per år och andelen godkända bilar var cirka 70 procent. Med dessa siffror innebär 1 procent ökning i andelen godkännande en ökning med drygt 30 000 godkända bilar årligen i Sverige.
– Det är svårt att exakt säga vilken mekanism som förklarar resultaten men en som ligger nära tillhands är att det är lättare för en missnöjd bilägare som fått sin bil underkänd att byta station när det finns flera att välja mellan i närområdet. Detta gör det mer ”kostsamt”, i termer av kundbortfall, för en station att vara strikt i besiktningarna när det finns många konkurrenter jämfört med få, säger Jerker Holm.
Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Review of Industrial Organization. Grunden till studien lades i Osmis Habtes doktorsavhandling på samma tema.
Läs mer: Competition Makes Inspectors More Lenient: Evidence from the Motor Inspection Vehicle Market (open access)
