På landsbygden har varken de disponibla inkomsterna (som mäter levnadsstandard), förvärvsinkomsterna eller sysselsättningen förändrats nämnvärt sedan 1990-talet. I Sveriges invandrartäta områden har de disponibla inkomsterna fallit med nästan 30 procentenheter mot rikssnittet.

– Jämförelsen visar att landsbygdens problem inte är en fråga om låg levnadsstandard och låg sysselsättning. Problemet är främst att utflyttningen från landsbygden minskar tillgången på offentlig och privat service. För de invandrartäta områdena, å andra sidan, är levnadsstandarden oroande låg, beskriver Martin Nordin, docent i arbetsmarknadsekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och författaren bakom studien.

Enligt studien är en orsak till att de disponibla inkomsterna faller i de invandrartäta områdena att förvärvsinkomsterna fallit.

– Även om sysselsättningen faktiskt ökat mer i de invandrartäta områdena än för landet som helhet fortsätter de relativa förvärvsinkomsterna falla. Detta tyder på att de nya anställningarna sannolikt är osäkra och deltidsanställningar. En arbetslinje som inte ökar inkomsterna spär på ojämlikheten, fortsätter Martin Nordin.

En annan orsak till de låga disponibla inkomsterna i de invandrartäta områdena är lägre sociala ersättningar.

– För individer som saknar ett arbete är levnadsstandarden bara en tredjedel av levnadsstandarden för rikssnittet och det beror på att de sociala ersättningarna fallit. Den här utvecklingen är inte specifik för de invandrartäta områdena; även för icke-sysselsatta på landsbygden är inkomsterna mycket låga, säger Martin Nordin.

Rapporten diskuterar effekter av den låga levnadsstandarden i invandrartäta områden.

– Utvecklingen riskerar leda till kriminalitet och sjunkande skolresultat. En annan effekt som sällan diskuteras är att en låg köpkraft riskerar att sänka inkomstnivån ytterligare i dessa områden. Framför allt för servicetjänster som ofta konsumeras lokalt blir tillväxten lägre. Eftersom utrikesföddas väg in på arbetsmarknaden ofta går genom servicejobb är detta ett problem, avslutar Martin Nordin.

Så gjordes studien

Utifrån registerdata och detaljerad bosättningsdata lokaliseras Sveriges mest invandratäta område och mest glesbefolkade områden. För dessa områden jämförs disponibla inkomster, förvärvsinkomster och sysselsättning med rikssnittet. Rapporten från AgriFood Economics Centre vid Lunds universitet finns även i en version som studerar utvecklingen för Skåne och Blekinges landsbygd och invandrartäta områden.

AgriFood Economics Centre är ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.

Här kan du läsa mer

Rapporten på Agrifoods webbplats

Debattartikel om ämnet i Svenska Dagbladet