Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Reflektioner kring hur Lunds universitet kan bidra till hållbar utveckling

Illustration av Lunds universitets hållbarhetskonferens. Föreställer universitetshuset, hjärnor, en hand som håller en kikare. Illustration.
Det viktigaste vi kan göra är att identifiera var och hur vi som universitet kan ha en positiv påverkan på samhället. Och de viktigaste områdena är via vår forskning och utbildning menar vicerektor Per Mickwitz.

Lunds universitet anordnar för första gången en universitetsgemensam konferens om hållbar utveckling. Vicerektor för forskning, hållbarhet och campusutveckling, Per Mickwitz, och Emily Boyd, föreståndare för Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling, LUCSUS, modererar båda sessioner under konferensen som handlar om hur forskning kan bidra till förändring och belyser de komplexa hållbarhetsutmaningar vi står inför.

Både Per Mickwitz och Emily Boyd rekryterades till Lunds universitet för några år sedan för att leda utvecklingen av Lunds universitets hållbarhetsforskning och utbildning.

I den här intervjun delar de med sig av sina tankar om hur Lunds universitet kan arbeta för att främja hållbar utveckling, hur hållbarhetsforskningen kan breddas, samt reflekterar kring externt och internt samarbete och vikten av att integrera hållbarhet i utbildningen.

Hur kan Lunds universitet bidra till hållbar utveckling?

Per: Det viktigaste vi kan göra är att identifiera var och hur vi som universitet kan ha en positiv påverkan på samhället. Och de viktigaste områdena är via vår forskning och utbildning.

Vi måste bli mer självkritiska. Forskare i allmänhet är bra på att identifiera problem och belysa luckor - men kanske måste vi bli bättre på att också analysera lösningar och vägar framåt för samhället. Annars tror jag att det blir för lätt för olika sektorer att undvika systematiska förändringar. Om vår analys blir mer lösningsfokuserad och mångfacetterad - och om vi levererar kunskap på ett sådant sätt att vi inspirerar till förändring - tror jag att vi kan göra verklig skillnad med vår forskning.

Men vi måste göra detta tillsammans med andra samhällssektorer. Samarbete - och ett aktivt främjande av långsiktiga relationer - är nyckeln framåt, speciellt eftersom positiv samhällspåverkan beror på hur väl vår forskning integreras och används av olika aktörer.

Det interna samarbetet inom universitetet måste också öka, och vi måste skapa arenor där idéer och forskare kan mötas. Ett bra exempel är Lunds universitets nyligen lanserade satsning på ett tvärvetenskapligt forskningsprogram med fokus på Agenda 2030 och hållbar utveckling.

Emily: Vi måste arbeta aktivt för att göra Lunds universitet till en attraktiv och omtänksam arbetsgivare - som investerar i, stöder och möjliggör karriärutveckling och möjligheter att uppnå excellens. Omtanke är en nyckelfaktor för att driva förändringar och behålla universitetets medarbetare. Coronapandemin har framhävt hur viktigt det är att värna medarbetares och studerandes mående, och i synnerhet hur viktig en blomstrande akademisk miljö är för god mental hälsa - vi behöver varandra. Vår styrka, bredd och övergripande samhällsbidrag vilar i slutändan på vår förmåga att bedriva forskning av hög kvalitet och tillhandahålla kvalitetsutbildning – och det görs av våra medarbetare.

Hur kan vi bredda forskning och samarbete inom hållbarhet?

Emily: Vi står inför stora globala utmaningar – som påverkar alla delar av samhället. Jag anser att vi måste utveckla hållbarhetsforskningen. Det är viktigare än någonsin att insikter från så kallade STEM-ämnen (naturvetenskap, teknik och matematik), inklusive klimatmodellering, tekniska lösningar och förändringar i biologisk mångfald sammanförs med så kallade SHAPE-ämnen (samhällsvetenskap, humaniora, konst och ekonomi). Det behövs för att Lunds universitets sammantagna analys ska bli mer lösningsfokuserad.

För att överbrygga silor för hållbar förändring måste vi undersöka attityder, känslor och motiv, samt hur olika grupper skiljer sig åt i sin syn på klimatförändringar, politisk styrning och tillgängliga lösningar. Vi måste också belysa avvägningar mellan olika mål för hållbar utveckling och var det finns spänningar. SHAPE-ämnen kan hjälpa oss att utveckla denna typ av kunskap - och förhoppningsvis förbättra vår förmåga att genomföra en rättvis och transformativ förändring av samhället. I grund och botten måste vi förstå vår plats i världen ur ett mer existentiellt och politiskt perspektiv - eftersom det är människor som driver på förändring.

Som universitet bör vi modernisera - vi kan exempelvis bygga på nuvarande tvärvetenskapligt engagemang, arbeta fram god praxis för hur vi samarbetar och engagera oss i mångfaldsfrågor inom högre utbildning. Om vi arbetar proaktivt med att skapa fler arenor för dynamiska tvärvetenskapliga forskningssamarbeten och ökar och förbättrar samarbetena med externa forskningspartners tror jag Lunds universitet kan fortsätta med att bidra med kunskap som är av akut samhällsrelevans. 

Hur kan utbildningen vid Lunds universitet bidra till hållbar utveckling?

Per: att integrera hållbarhetkunskap i utbildningen för alla studenter är ett av Lunds universitets viktigaste mål. Alla våra studenter ska lämna universitetet med en förståelse kring hållbar utveckling och hur den egna utbildningen relaterar till denna.

Våra miljö-, klimat- och hållbarhetskurser och- program bör vara baserade på den senaste hållbarhetsforskningen och innehålla flera forskningsmoment. Helst vill vi inkludera studenter i pågående forskningsprojekt redan från masterutbildningsnivå – så att vi kan engagera dem i hur vi bedriver forskning. Vi ska inte glömma att våra studenter har de fräschaste hjärnorna, ställer de mest nyfikna frågorna och bidrar till att förnya vår forskning.

När våra studenter lämnar universitetet tar de med sig kunskap till olika delar av samhället, där de arbetar eller verkar. Deras kunskap och expertis kan på så vis ha direkt positiv påverkan på innovation, politisk styrning och samhälls- och beteendeförändringar. Därför är det lika viktigt att vi levererar utbildning där hållbarhet är integrerad, och forskning och undervisning sammanflätad, som det är att stödja universitetets forskning för att främja hållbar utveckling.

Konferensen, Knowledge for Sustainable Development, äger rum 4 maj. Den riktar sig till forskare vid universitetet och är en del av Lunds universitets hållbarhetsvecka som genomförs 3 - 8 maj. Hållbarhetsveckan är ett årligt event i Lund där universitetet, Lunds kommun och andra intresserade fyller en vecka med aktiviteter kring hållbarhet. 

Läs mer om konferensen (på engelska)
Läs mer om Hållbarhetsveckan

Fotografi av Per Mickwitz, vicerektor för forskning, hållbarhet och campusutveckling. Foto.

Per Mickwitz

Per Mickwitz är vicerektor för forskning, hållbarhet och campusutveckling och professor i miljöpolicy. 2019-20 var han föreståndare för Internationella miljöinstitutet (IIIEE). 

Per Mickwitzs forskning har handlat om miljö- och hållbarhetspolitik; hur politiken kan utvärderas, hur innovationer uppstår och speciellt hur systemförändringar mot hållbarhet kan stödjas. 

Läs mer om Per Mickwitz

Headshot of a woman, Professor Emily Boyd. Photo.

Emily Boyd

Emily Boyd är professor inom hållbarhetsstudier och föreståndare för LUCSUS, Lund University Centre for Sustainability Studies. 

Läs mer om Emily Boyd i Lunds universitets forskningsportal 

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.