Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Genusforskaren: Hat och hot tillhör vardagen

Återkommande hot via telefon, e-post och brev – ofta i samband med att man har publicerat sig. Det är forskarvardag för genusforskaren Diana Mulinari och för många av hennes kolleger.
– Det är närmast systematiskt. De som hatar och hotar är aggressivt sexistiska och rasistiska. Deras hatideologi handlar om vem jag är – kvinna med utländsk bakgrund.
Nedre delen av ett ansikte med tejp över munnen.
Det finns en risk att anti-demokratiska krafter lyckas generera tystnad och självcensur bland forskare. Foto: Franco Volpato / Shutterstock

Diana Mulinari är fil. dr. i sociologi och professor vid Institutionen för genusvetenskap som firade fyrtio år i höstas. Forskare i genusvetenskap hör till de som mest utsätts för hot och Sveriges Genusforskarförbund har arbetat med temat länge. Diana Mulinari finns, tillsammans med många andra kolleger, på listor som extremhöger och nazistiska organisationer och nätverk spridit och som innehåller indirekta och direkta hot.

– Det är självklart obehagligt med hot, men hur det påverkar mig är inte det mest intressanta. Det är hur kunskapsproduktionen påverkas i ett akademiskt klimat där vissa forskare hotas regelbundet – på grund av sin forskning, säger Diana Mulinari och tillägger att när det gäller genusvetenskap så räcker det ofta bara att representera den vetenskapstraditionen.

Något annat än kritik

Diana Mulinari vill understryka att det hon talar om inte handlar om oenighet och tuff kritik inom vetenskapliga samtal eller i dialog med det omgivande samhället, eller kritiska insändare mot genusvetenskap i lokala tidningar.

– Tuff kritik är vitalt för kunskapsutveckling och för samhällsrelevans. Men det här är något helt annat, säger hon.

Hon menar att det finns en risk att anti-demokratiska krafter lyckas generera tystnad och självcensur, att forskare väljer bort vissa teman som är relevanta inom vetenskapen och för samhället.

– Vi riskerar en tystnadens, rädslans och kanske det några skulle kalla det en feghetens kultur, säger Diana Mulinari.

Porträtt av kvinna
Diana Mulinari är professor i genusvetenskap. Foto: Gunnar Menander

Hon önskar att centrala företrädare för universitetet tydligare visade solidaritet med kollegorna som drabbas genom ett offensivt och offentligt försvar för akademisk frihet. Och att kollegor och ledning på de institutioner där hot ofta förekommer får det stöd de behöver från både fakulteter och universitetsledningen.

– Det finns stöd på institutionen. Jag stannar på universitetet för att det finns fantastiska, modiga kollegor som visar omsorg och solidaritet.

På institutionen menar Diana Mulinari att de har försökt etablera rutiner för att dokumentera och synliggöra händelser som någon blir utsatt för.

– Många kolleger har blivit utsatta, men jag är försiktig med termen ”någon” som kan ge en känsla att alla är lika utsatta eller riskerar att bli utsatta.

Hotet mot feministerna

Diana Mulinari menar att hot och hat mot genusvetare riktas mot specifika kategorier. Det finns levande ideologier av hat som vänder sig mot de som inte anses tillhöra nationen, de som bryter normen när gäller genus och sexualitet och de som arbetar med kunskapsproduktion och teoretiska perspektiv som ifrågasätter extremhögerns syn på nation och familj.

– Jag önskar mig ett universitet där hotet mot feministerna och andra kollegor utforskas analytiskt och diskuteras utifrån olika teoretiska perspektiv. De vapen som universitetet har är kunskap, dialog, kritik, säger hon.

För Diana Mulinari är det självklart att fundera en extra gång innan hon deltar i publika sammanhang och att det händer att hon tackar nej för att slippa hot.

– Men jag drivs av en nyfikenhet och engagemang och hoppas att hot inte får mig att vika för de forskningsfrågor som jag ser som viktiga. Men självklart påverkas jag, säger Diana Mulinari och tillägger att hennes intryck är att hot- och hatbrott ökar i Sverige, inte minst kopplat till sexism och rasism.

Kategorier

Senaste nyheter

2020-01-16

Ackreditering av cancervård-, forskning- och utbildning

Ackreditering av cancervård-, forskning- och utbildning
2020-01-15

B-cellernas viktiga roll vid immunterapi

B-cellernas viktiga roll vid immunterapi
2020-01-13

Årets Anna Lindh-föreläsning: Dunja Mijatović

Årets Anna Lindh-föreläsning: Dunja Mijatović

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen