Vill du vara med och stödja våra forskare?
Fem områden inom fakultetens covid-19-forskning som du kan stödja:
Mer kunskap kan ge nya behandlingar
För att kunna utveckla nya behandlingar måste vi vet mer om hur kroppens immunförsvar fungerar vid en covid-19-infektion. Inom området infektionsmedicin pågår flera forskningsprojekt för att få mer kunskap om detta. Forskningen bedrivs tillsammans med läkare som just nu behandlar patienter som behandlas för covid-19 på Skånes universitetssjukhus. Forskningsresultaten rapporteras tillbaka till läkarna som i förekommande fall kan modifiera behandlingen baserat på resultaten.
Bland annat undersöks vilka vita blodkroppar som är aktiva och på vilket sätt de svarar vid de allvarligaste tillstånden, så kallad sepsis, då kroppens immunförsvar skenar och leder till svåra organskador, ibland med dödlig utgång. Forskarna undersöker även när och vilken typ av antikroppar som kroppen bildar mot viruset för att förstå mer om hur immuniteten utvecklas. Framöver kommer också generna för antikropparna att isoleras från immuna patienter för att förhoppningsvis kunna producera antikroppar i stor skala som kan användas som behandling. Med hjälp av avancerad masspektrometri undersöker forskarna även vilka proteiner som kroppen producerar mer, eller mindre av, i olika faser av infektionen.
Läs mer om covid-19-forskningen som bedrivs vid avdelningen för infektionsmedicin
Virologi ger ökad förståelse av coronaviruset
2019 beslöt Medicinska fakulteten att bilda ett viruscentrum som kommer att komma på plats under 2020 på Clinical Research Centre (CRC) i Malmö för att samordna och stärka den virusforskning som redan finns på fakulteten. Lite visste man då att just denna satsning skulle få så stor betydelse under 2020. Med detta centrum som bas, har ett flertal projekt redan initierats som svar på corona-pandemin.
Forskarna har tillsammans med sjukvården påbörjat insamling av prover från infekterade patienter, för att kunna påbörja studier som ökar vår förståelse för det coronavirus som orsakar covid-19, hur det sprids och hur immunitet uppstår. För att på ett säkert sätt kunna påbörja detaljerade studier kring virusets genetiska uppbyggnad och hur denna förändras under sjukdom behövs dedikerad utrustning. Genom att odla virus i laboratoriet kan forskarna i detalj studera utveckling av antikroppar och immunitet. Forskarna vill även etablera en panel av virus för att kunna studera olika läkemedels effekter på virusets förökning.
Detta har mycket stor betydelse inte enbart för den nuvarande pandemin utan i förlängningen för en ökad förståelse hur likande virusutbrott och pandemier kan förhindras och stoppas i ett tidigare stadium.
Forskningen kring coronaviruset har även påbörjats i samarbete med forskare i andra länder. För att studera hur viruset sprids hos barn och tonåringar med hiv i Zimbabwe har provtagning påbörjats, och en studie som ska undersöka hur viruset ser ut och sprids i Sydafrika, Zambia och Kenya planeras. Forskning i låg- och medelinkomstländer kommer att vara mycket viktig för att förstå skillnader i smittspridning och sjukdomsutveckling i olika delar av världen. En annan aspekt är effekten av de säsongsskillnader som finns mellan norra och södra halvklotet.
Läs mer om fakultetens planerade viruscentrum
Konsekvenser för äldre av corona-pandemin
Hur upplever riskgruppen 70-åringar och äldre att deras hälsa och vardag påverkas av corona-pandemin? Och hur hanterar de restriktionerna? Det är frågor som en ny studie som precis startat på fakulteten besvarar.
Corona-pandemin betraktas till stor del som en biologisk och epidemiologisk företeelse, men den har lika stor social, ekonomisk och politisk påverkan. För 15 procent av befolkningen, de som är 70 och äldre, påverkas hälsan och vardagen på sätt som är svår att överblicka. Forskning visar att inaktivitet och social isolering försämrar fysisk och mental hälsa. Detsamma gäller när yttre faktorer begränsar personer att delta i de aktiviteter, rutiner och göromål de själva värdesätter eller är nödvändiga. Fakultetens forskare kommer att följa konsekvenser av detta över tid.
Patienters upplevelser av intensivvård
Patienter med covid-19 som utvecklar kritisk andningssvikt behöver ofta lång tids respiratorbehandling. 2–3 veckor är vanligt. Att gå igenom en respiratorbehandling är att utsättas för akut stress och obehag från sjukdomen, behandlingen, andningstuben och miljön på intensivvårdsavdelningen (IVA). Tidigare forskning visar att minnesstörningar, påfrestande upplevelser, oro, rädsla och overkliga minnen såsom mardrömmar och hallucinationer är vanliga hos patienter som behandlats i respirator. Dessa minnen och upplevelser kan påverka hur man mår psykiskt efter utskrivning från sjukhuset. En del utvecklar svår oro, depression och posttraumatisk stress i efteråt.
Det finns idag ingen standardiserad uppföljning av dessa patienter. Kunskap om covid-19, patienternas minnen och upplevelser under och efter IVA-tiden och utvärdering av deras psykiska välbefinnande är värdefullt för att kunna optimera rehabilitering och identifiera dem som är i behov av stöd och hjälp. Forskare vid fakulteten arbetar för att ta fram ett enklare verktyg för screening av patienters minnen från intensiven och patientens välbefinnande sista veckan. Det kan förbättra vården av dessa patienter och inte minst uppföljningen av hur de mår efter, väsentligt.
Covid-19s påverkan på lungorna
Bland de patienter med covid-19 som har sämst prognos, ser man kraftigt förändrade strukturer i lungan (fibros) som leder till snabbt nedsatt lungfunktion. Det är ett kroniskt tillstånd som innebär stor inverkan på livskvalitén och som till slut gör att lungan slutar fungera. Därför är det viktigt att i ett tidigt skede kunna identifiera vilka patienter som har störst risk för att utveckla fibros, för att kunna påverka utfallet. Forskning visar att samspelet mellan celler och dess omgivande vävnadsstrukturer är oerhört viktigt för att behålla en frisk lunga. Därför kommer forskare som är inriktade på just lungvävnad studera prover och kliniska data från patienter med covid-19 och jämföra dem med prover från det nationella lungfibrosregistret med kliniska data från patienter både vid diagnos och uppföljning. Förhoppningen är att hitta så kallade biomarkörer som kan hjälpa till i diagnosen av vilka patienter med covid-19, som har en större risk för snabb utveckling av fibros i syfte att kunna sätta in rätt behandling i ett tidigt skede.
Forskningen sker i samarbete med forskare vid Karolinska institutet.
