Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Motsägelsefulla uppgifter om flygutsläppen

Foto på ett flygplan uppe bland molnen.
Har LU minskat eller ökat sina koldioxidutsläpp från flygresor? Foto: Millaf/Mostphotos

Lunds universitet är den myndighet som redovisar i särklass högst koldioxidutsläpp för långa flygresor 2022, enligt en rapport från Naturvårdsverket. Även i organisationen Klimatstudenternas årliga rankning ser det dystert ut för LU sett till utsläppen 2022 jämfört med 2019.

Enligt universitetets egna beräkningar minskade koldioxidutsläppen för tjänsteresor med flyg med 38 procent när man jämför 2022 med det pandemifria året 2019 (läs mer i LUM 1 2023).

Men i två rapporter som båda släpptes i april, ser LU ut att ligga betydligt sämre till när det gäller koldioxidutsläppen. I organisationen Klimatstudenternas årliga rankning av landets lärosäten baserat på deras miljöarbete, ”Climate ­action ­ranking 2023”, står det att Lunds universitets utsläpp från flygresor tvärtom har ökat med cirka tolv procent 2022 jämfört med 2019.

Högst koldioxidustsläpp

I Naturvårdsverkets rapport ”Miljöledning i staten” är LU den myndighet som stod för de absolut högsta koldioxidutsläppen sett till långa flygresor 2022. Drygt 6 870 000 kilo koldioxid kom de långa flygresorna (resor över 50 mil) upp i enligt rapporten. Det innebär en ökning av koldioxid­utsläppen med över en miljon kilo jämfört med 2019, om man ska tro motsvarande rapport för det året. KTH i Stockholm, som kommer efter LU på listan, stod för ett motsvarande utsläpp på 4 950 000 kilo kol­dioxid 2022.

Olika beräkningssystem 

Frågan är hur de redovisade siffrorna kan vara så motsägelsefulla.

Enligt Claes Nilén, miljöchef vid LU, beror det på att universitetets resebyrå har ändrat beräkningssystem mellan 2019 och 2022. Medan man tidigare enbart räknade kol­dioxidutsläppen tar man i dag med alla växthusgaser som släpps ut under en flygresa, så kallade koldioxidekvivalenter. Dessutom har man i beräkningarna tagit med höghöjds­effekten, och räknar därmed också in utsläppen som flyget har i luften och som bidrar till en större klimatpåverkan.

Går inte att jämföra rakt av

Eftersom siffrorna för 2019 och 2022 alltså är beräknade på olika sätt blir det missvisande att jämföra dem, menar Claes Nilén. Det är också troligt att andra myndigheter kan räkna på andra sätt.

– Vi har fått svar från några universitet och högskolor och kan konstatera att beräkningsunderlagen skiljer sig åt. En del exkluderar höghöjdseffekten och gör egna beräkningar som komplement till statistiken, andra inte. Det gör att en rättvisande jämförelse inte låter sig göras rakt av. Fortfarande är det inte särskilt konstigt att LU ligger i topp, vi är ett stort internationellt universitet, och den stora skillnaden i utsläpp till nummer två på listan kan alltså förklaras med att vi beräknar utsläppen på olika sätt, bedömer vi.

Om LUM

Lunds universitets magasin LUM utkom första gången 1968. Den tryckta tidningen utkommer idag med 6 nummer per år och når samtliga anställda. Jan Olsson är redaktör och Eva Johannesson är ansvarig utgivare. 

Kontakta LUM:s redaktion

LUM in English

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.